Spännande att vara igång med denna kurs i visuell kommunikation. Jag njuter när jag får sitta ner vid datorn och ta del av videolektionen som i undervisning, dialoger, intervjuer och reportage ger mig kunskap och nya tankar i detta intressanta ämne.
Man kan ha olika syften för att fotografera. Det kan vara för att dokumentera, kommunicera eller ge uttryck för något. Delarna går delvis in i varandra, men den bit som kursen mest kommer handla om är den som har med kommunikation att göra. Vilka tankar eller känslor vill jag väcka hos den som tittar på min bild?
Många fotoböcker handlar till stor del om att få saker eller personer att bli så vackra som möjligt på bild. Men det är ett begränsat sätt att se på fotografering. Det måste finnas andra egenskaper än skönhet som är viktiga att kommunicera.
Viktigt blir förstås att skapa bilder som betraktaren vill knyta an till och titta på. Något man kan tänka på för att lyckas är att försöka skapa något som inte är en upprepning av tidigare tagna fotografier utan snarare ger betraktaren en känsla av något nytt och personligt färgat. Det är också bra att medvetet tänka att man vill förmedla en historia.
Det är utvecklande att titta på andras fotografier. Samtidigt finns förstås en risk att i allför hög grad sträva efter att kopiera andra. Det är en förmån att få ta del av andras bildskapande och känna att detta ger inspiration. Men inte inspiration till att kopiera utan inspiration till att gå vidare och göra bilder som speglar min personlighet och mitt sätt att se på saker.
En hjälp att lyckas med sitt fotograferande är att välja ämnen som intresserar en på djupet. Och att sträva efter att kommunicera detta intresse.
Känslan i en bild är så viktig! Det behöver inte vara ett motiv som är så otroligt speciellt, det kan lika gärna vara ett ganska alldagligt motiv. Till exempel ett träd i oskärpa. Men som har en kombination av ljus och färger som fångar betraktaren.
Fantastiskt är om man kan få in den känsla man själv upplever när man fotograferar så att den också blir synlig i bilden. Att faktiskt få in en del av sig själv i fotografiet.
En bild som ska tåla att tittas på om och om igen under lång tid vinner ofta på att innehålla någon del som är lite abstrakt och ger utrymme för fantasin.
Sup in stämningen på den plats där du ska ta ditt fotografi. Försök rensa hjärnan från tankar som annars snurrar och i var i stället så närvarande som möjligt i ögonblicket.
Det finns olika förhållningssätt som en fotograf kan ha till det som han fotograferar. De olika förhållningssätten går ofta in i varandra, men det kan vara värt att fundera över var man själv står och i vilken eller vilka riktningar man vill utvecklas. I lektionen ges följande exempel på förhållningssätt:
Jägaren har bildens innehåll i centrum mer än formen och försöker återge detta på ett objektivt sätt. Det handlar ofta om att vara på rätt plats vid rätt tid, att vara uthållig och kunna sitt ämne.
Berättaren har också bildens innehåll i centrum men vill i stället återge det på ett personligt sätt. Här är det viktigt att skapa förtroende, att gräva fram mer information om något som från början kanske inte verkar så speciellt och att skapa förtroende.
Hantverkaren har formen i centrum mer än innehållet och försöker förmedla detta på ett objektivt sätt. Det är viktigt att vara skicklig och noggrann.
Poeten slutligen har också formen i centrum men försöker förmedla den på ett personligt sätt. Det här sättet att fotografera är mer självutlämnande.
Uppgiften efter den här första lektionen är att leta fram en bild som jag verkligen fastnar för och fundera över vad det är som gör att jag dras till denna bild.