Välkommen att ta del av fotografier av Anders Österberg.
Tack Anders för att du delar med dig av dina foton här!
Läs mer om Anders Österberg
Millan och E i badet. 1993. Min dotter är ungefär ett år på bilden. Jag slog blixten uppe i hörnet mellan tak och vägg bakom dem. Jag gillar minspelet och intensiteten i blickarna.
Helge är nog ungefär fyra år gammal på den här bilden
som är tagen på Sturkö i Karlskrona skärgård 1999.
Helge och Ellinor på promenad på Sturkö 1999. Bilden skildrar faktiskt Karlskrona skärgård ganska bra, med de typiska havsängarna med betande kor och med segelfartyget vid horisonten.
Karlskrona örlogshamn 1982 med torpedbåten HMS Västerås och systerfartyget som jag inte minns namnet på. Negativet är lite dammigt men jag vill ändå visa bilden, för den förmedlar väldigt starkt känslan av hur det var att rycka in i lumpen i flottan 1981. U137-händelsen och dessutom politisk kris i Polen, med förväntade flyktingströmmar, gjorde att vi snabbutbildades för att kunna ta hand om dessa. Jag minns fortfarande mycket tydligt hur det kändes att i smällkalla vintern släpa ner den tunga persedelsäcken genom de trånga slussarna i fartyget och när jag på tok för dåligt klädd stod vakt i 2 timmar den första vakten på HMS Västerås. Aldrig har tiden gått så långsamt....
Under en promenad i den nordliga staden Chang Maj i Thailand 1989 går jag förbi en innergård och ser rätt in i vardagsrummet hos en familj. Där badar en kvinna sitt barn.
En bild tagen kring 2003 under Kompani Bastards burleska föreställning Broder Clemens & påvens dotter, ögonblicket innan den gulklädde soldaten skall hugga huvudet av den försupne Broder Clemens.
Skidresa till Åre med jobbet 2008. I den här bilden tycker att jag att människans tekniska åstadkommanden ställs i relation till hennes litenhet jämfört med naturens krafter.
I backen upp mot pastorsexpiditionen i Brottby växer det gott om blåsippor på vårarna.
En varm aprildag kan man cykla till Vada Sjökullar med picknick-korgenl. Där brukar det växa mycket backsippor.
Jag tycker att den här bilden blir finast i svart-vitt. Det är fördelen med digitaltekniken, att man kan välja färg eller svart-vitt i efterhand. Nackdelen är dock att man inte tänker i svartvitt när man tar bilden, vilket man gjorde när man fotograferade med analog svart-vit film.
Jag passade på att ta några bilder i skymningsljuset på min balettälskande dotter när vi var på landet i somras. Just den här bilden använde vi sedan till en inbjudan. Jag har frilagt skon i photoshop och gjord resten av bilden svart-vit.
Jag kan gilla minimalistiska bilder med näst intill svart-vitt intryck, trots att det är en färgbild.
Min fru väcker mig en sommarmorgon 2010 och ber mig titta ut på fjärden. Då tar jag fram stativet och tar den här bilden i det svaga morgonljuset. Det är ofta då ljuset är som vackrast.
Den här bilden togs vid en 12 minusgrader. Tyvärr är det ofta som vackrast på vintern när det också är som kallast. Kemiska handvärmare och torgvantar kan vara bra att ha då.
Jag kan tycka om stillheten när det är kallt och dimmigt.
Under en tur till Oslo passade vi på att se stadens relativt nybyggda operahus. Ett spektakulärt modernistiskt bygge med spännande former.
Den här togs från den så kallade Klosterbacken i Brottby, dvs höjden på den västra sidan av Angarnssjöängen. Bilden är konverterad till svartvitt och i Camera Raw i Adobe CS5 har jag provat effekten clearify som jag dragit ner till ett minimum. Jag tycker att det blir fint till den här svartvita bilden. Lite gammaldags intryck på något vis. Nästan som ett softfilter.
En morgon hittade jag det här lövet på bilens vindruta. Jag får ett väldigt organsikt intryck av formen och färgen på den här bilden.
De här löven låg i luftintaget till vår gamla 945:a. Rimfrost kan ge rätt spännande motiv.
Mitt namn är Anders Österberg. Jag fick min första kamera - en Kodak Instamatic - när jag var sju år. Jag minns att jag då aldrig tog en bild utan att först fråga mina föräldrar om lov. Jag var ett mycket ordentligt barn och film och framkallning var dyrt.
Vi ett tillfälle när jag var 9-10 år, var jag hemma hos en kompis - som också hette Anders för övrigt - och fick se när han framkallade förstoringar i hans pappas fotolab i källaren. Det var någonting alldeles magiskt att se de svartvita bilderna tona fram i den karakteristiskt luktande framkallningsvätskan.
I nionde klass köpte jag en systemkamerea för ihopsparade pengar. Det blev en helt manuell Chinon med skruvjänga. Väldigt roligt! När jag kom upp i gymnasiet gick jag med i skolans fotoförening och började framkalla och förstora själv. I början blev det ganska dammiga bilder, men det var hemskt kul!
1982 började jag studera i Lund och köpte något år därefter min första riktigt bra systemkamera - en begagnad Contax 139 med två splitternya Zeiss-objektiv, en 35/2.8 och en 85/2.8.
För ungefär fyra år sedan köpte jag min första digitala systemkamera; en Canon EOS 40D, som jag fortfarande har kvar. Digitalfotografi är fantastiskt, men fortfarande kan jag sakna känslan av att få en alldeles nyframkallad färsk diafilm i brevlådan och vid köksbordet öppna och för första gången se resultatet av ens bildtagande. Den magin har för alltid försvunnit med digitalfotot"
Jag fotograferar allt möjligt, men kanske framför allt natur och människor. När jag var i Frankrike för en 4-5 år sedan upptäckte jag glädjen med att fotografera mat. Extra roligt är det för att jag även tycker om att laga mat.
Har därför just startat en matblogg (http://osterbergsmat.blogspot.com).