Oj, vilken massiv teoretisk lektion! Mycket att smälta! Men bra och viktiga tankar.
Lektionen tar upp olika förhållningssätt som en fotograf kan ha till sina motiv.
- involverad
- deltagande
- observerande
- distanserad närhet
En involverad fotograf känner sympati (tänk på hur vatten och mjölk blandas till en enhet). Det kan handla om att fotografera till exempel sin familj eller sin arbetsplats.
En deltagande fotograf känner i stället empati (tänk på hur vatten och olja kan vara tillsammans i ett glas men fortfarande vara åtskilda från varandra). Det kan handla om att fotografera en svältkatastrof eller ett dagis.
Både en involverad och en deltagande fotograf fotograferar på det sätt som också kallas mirror. Där man lägger in något av sig själv i bilden, formar den på ett personligt sätt som sticker ut från mängden.
En observerande fotograf är iakttagande och har en distans till sitt motiv. En fotograf med distanserad närhet förhåller sig nära nivå men samtidigt med ett visst avstånd.
Både den observerande fotografen och den som håller en distanserad närhet fotograferar på det sätt som också kallas window. Där låter man motivet tala för sig själv utan att lägga någon personlig vinkling. Man håller sig objektiv gentemot motivet.
Tre genrer inom fotografi är
- fakta
- prosa
- poesi
Den fotografi som skildrar fakta är beskrivande. Det kan exempelvis handla om dokumentär, nyhet eller reklam.
Den fotograf som skildrar prosa är tolkande snarare än beskrivande. Även här kan det vara dokumentär, nyhet eller reklam men också exempelvis reportage.
Den fotograf som skildrar poesi lägger in ett uttryck i sina bilder.
Det är nyttigt att fundera på vilket eller vilka förhållningssätt respektive genrer som man själv trivs bäst med och även åt vilket håll man önskar utvecklas.
Det vanligaste förhållningssättet är nog observerande och den vanligaste genren fakta - fotografen beskriver snarare än tolkar eller lägger in ett uttryck. Det är också den enklaste vägen. Men kanske kan man fundera över att få med andra delar också ibland?
Ett råd som gavs i lektionen är att tänka före och efter fotograferandet. Men när man står med kameran och ska ta sina bilder är det klokt att lägga undan tänkandet. Att låta fotograferandet vara en slags omedvetenhet som blir till medvetenhet först i efterarbetet när man går igenom sina fotografier. Låt barnet inom dig vara aktivt när du fotograferar men den vuxne i planeringen och efterarbetet.
I lektionen sades att en bild, när den är som bäst, är en synpunkt, en impuls eller ett stämningsläge som inspirerar känslor och tankar. När vi tar del av en bild från någon annan fick vi rådet att först bara uppleva. Att koppla bort tanken. Efter en stund kan man låta bilden vandra upp i det medvetna. Den teori vi läser på kursen är något som kan tjäna som en slags resonansbotten inom oss och hjälper oss att UPPLEVA.
Tänk på att en bildupplevelse aldrig kan vara översättbar i ord. Man kan bara försöka närma sig den med ord, men ord kommer aldrig kunna täcka bildupplevelsen helt.
Det är utvecklande att höra andras upplevelse om den egna bilden. Det är också utvecklande att träna på att själv sätta ord på den upplevelse som föds av en bild man tar del av. Det sista i lektionen var några konkreta råd om hur man ger konstruktiv bildkritik.
Det är viktigt att inte börja med att värdera, att säga att man tycker bilden är bra eller dålig. Börja i stället med att iaktta dina egna reaktioner när du upplever bilden. Vad känner du eller tänker du? Och analysera vad det var som gjorde att du fick en speciell känsla eller tanke. Först därefter kan du värdera, men det är inte nödvändigt att värdera alls om du inte vill. Att enbart bjuda på din upplevelse är en fin gåva som du ger till fotografen. Var slutligen noga med att inte ge några konkreta råd. Ha en ödmjuk syn på dig själv, du sitter inte med facit på hur en viss bild tas på bästa sätt. Ditt sätt att skildra något skiljer sig säkerligen från hur en annan person väljer att skildra det, var och en gör det på sitt personliga sätt.
Uppgiften efter lektion 3 var att välja ett motiv och sedan skildra det både som window och mirror. Nedan följer ett försök till window (överst) och mirror (underst).